Shmuel framstår som en mycket oskyldig pojke som varit med om alldeles för mycket saker, vilket har påverkat hans personlighet och gjort honom till den personen han är. Shmuel beskrivs som att han är väldigt mager och precis som Bruno verkar han väldigt ovetande om vad som händer för tillfället.
Shmuel verkar ha koll på läget samtidigt som han visar motsatsen. Han vet att något är på tok vilket man förstår när han berättar att en massa förändringar skedde överdrivet fort och att de blir behandlade som att de inte är människor, men samtidigt verkar han ganska ovetande om vad för hemska saker som egentligen försiggår, att han befinner sig på världens största koncentrationsläger och att den ständiga döden befinner sig innanför samma inhägnad som han själv befinner sig i.
Eva verkar vara en mycket självständig och häftig person med en mycket beundransvärd personlighet.
Hon framstår som en väldigt stark kvinna som inte bryr sig om vad andra människor tycker och som en person som man njuter av att ha i sitt sällskap. I boken berättas det även att hon är mycket omtänksam och tröstande, när Gretel berättar att hon kan tala franska och blir hånad av furien för detta blir hon senare tröstad av Eva som anser att det franska språket är mycket vackert och berättar att hon själv har kunskaper inom språket. Det finns dock väldigt stora frågor som man vill ställa till Eva, varför är hon i sällskap med en av de värsta männen genom tiderna, Adolf Hitler? Är Eva ovetande över vad som händer, att flera hundra- eller t.o.m. tusentals judar blir avrättade varje dag på grund av deras religion? Ifall Eva verkligen skulle veta om att hennes partner varje dag ansvarade över flera tusen människors död, skulle hon vara kvar vid hans sida? Jag tror inte att Eva riktigt vet vad som pågår, åtminstone inte alla dessa morden, hon verkar vara en helt för god människa för att gå med på detta och t.o.m. vara partner till mannen som står bakom de hemska handlingarna. Annars finns det ett mycket bra uttryck som passar in... skenet bedrar.
I boken beskrivs många saker för att man ska kunna leva sig in i boken med hjälp av alla sinnena som en miljöbeskrivning är baserad på. Enligt mig är bokens miljöbeskrivning väldigt tunn, jag hade velat veta mer om hur det var att uppleva det Bruno gjorde, hur luktade det? Hur lät det? Syn och känsla är nästan de enda sinnena som beskrivs i boken. Kanske beror detta på att författaren vill att man själv med hjälp av sin fantasi ska avgöra hur de olika upplevelserna var, men vad som även kan vara en mycket trolig anledning är att boken är skriven ur en pojkes synvinkel. Som barn förekommer det ofta att man inte ser saker ur lika många perspektiv som vuxna gör, man bryr sig inte lika mycket om hur det luktar eller hur det låter på olika platser ifall man finner saker mer intressanta mer synen eller känseln.
Jag tror att detta är den största sannolikheten till varför miljöbeskrivningen är så svag som den är, att man verkligen ska uppfatta situationen som en liten pojke, så som huvudpersonen Bruno gjorde.
Tror ni att Eva är helt medveten om vad som pågår? (Förintelsen)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.